Dags att gå på årsmöte!

Så infaller den tid på året då det är dags för årsmöte i klubben, och du som trogen och engagerad supporter ska självklart gå dit och utnyttja dina demokratiska rättigheter som medlem.

För till att börja med, du är väl medlem i klubben i ditt hjärta? Annars ber jag dig att sluta läsa nu och genast gå in på hemsidan och kolla hur man löser medlemskap. För det är tyvärr så att hur mycket du än älskar din klubb så har du inget inflytande över den om du inte blir medlem. Du kan såklart protestera och göra din röst hörd på andra sätt, skriva insändare, rasa på sociala medier, hålla upp banderoller, bojkotta matcherna eller vad du vill, men i slutändan är det faktiskt så att du måste vara medlem för att ha något reellt inflytande.

Ok, är medlemskapet fixat nu? Och du har dubbelkollat att du har betalt även för det här året? Bra, då fortsätter vi. Vad behöver du göra innan mötet? Någonting som är väldigt givande och praktiskt är att ta del av årsmöteshandlingarna och läsa in sig på allting i god tid innan mötet. Det brukar vara en himla massa olika frågor som ska avhandlas, och alla dessa ärenden borde vara förberedda med beslutsunderlag som finns på klubbens hemsida eller kan beställas från kansliet. Det handlar om så enkla saker som att kolla dagordningen för att se vilka ärenden det handlar om, läsa in sig på styrelsens förslag till t ex verksamhetsplan, se om några engagerade medlemmar har skrivit några motioner (mer om detta senare), titta på ekonomin för föregående år med bokslut och revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är klubbens valda revisorers granskning av styrelsens förvaltning, som ligger till grund för huruvida styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller inte. Det är ett jätteviktigt dokument, som jag verkligen rekommenderar att man läser innan. Sedan finns det också förhoppningsvis ett förslag till ny styrelse från klubbens valberedning, och presentation av de föreslagna kandidaterna. Vad tycker du/ni om dessa? Saknar ni någon typ av kompetens eller personlighet? Vet ni någon som ni tycker kan tillföra något till styrelsens arbeta? Då går det jättebra att föreslå egna kandidater på årsmötet, men kolla att den ni föreslår 1) vill ställa upp, och 2) är medlem i föreningen. Och jag skriver ni, för att det är väldigt mycket bättre att diskutera sådana här saker med sina kompisar än att göra allt på egen hand. Så samla ihop gänget en kväll för att gå igenom och diskutera materialet. Ni kan förhoppningsvis berika varandra och komma mycket längre i resonemangen i grupp än om ni är ensamma. Och så är det ju trevligt att träffas även utanför matchdagar.

Så, alla förberedelser klara. Det börjar bli dags. Vet du när och var årsmötet äger rum? Och du vet hur man tar sig dit? Lysande. Det är nämligen ingen bra idé att komma försent till mötet, då risken finns att man missar viktiga händelser i början, som att bli upptagen i röstlängden. Se till att komma i god tid till mötet, ha med dig medlemskort och/eller legitimation. Har du inget medlemskort brukar det gå att kolla upp dig i medlemsmatrikeln, men det kan ta lite längre tid då. Om du ganska precis har blivit medlem efter påminnelsen högre upp är det bra att ta med dig ett kvitto på att du har betalt avgiften så att du helt säkert blir insläppt. När du blivit avprickad och därmed upptagen i röstlängden får du ofta ett röstkort. Se till att spara detta så du har det längre fram på mötet, det kan vara viktigt. Det kan nämligen finnas personer utan rösträtt i lokalen. Åhörare om mötet är öppet för allmänheten, journalister, men också personer som är medlemmar men ändå inte har rösträtt. Många föreningar, däribland AIK har en åldersgräns för när man får rösta på årsmöten. Hos oss gäller att den som fyller 18 år under innevarande år har rösträtt, alltså född senast 2000. Men även om du för ung och inte har rösträtt så är det ändå meningsfullt att gå på årsmöte, du har yttrande- och förslagsrätt och får lov att göra din röst hörd på mötet.

När ni kommer in på mötet, sätt er på några bra platser. Även om alla vet att de tuffaste i klassen alltid sitter längst bak så är det kanske de sämsta platserna på ett årsmöte. Man har inte riktigt vad som sägs längst fram, det blir långt att gå om man vill prata eller lämna in ett förslag och det kan vara svårt för mötesordföranden att se om man räcker upp handen. Så sätt er längre fram!

När mötet så börjar brukar det inledas med en del formaliapunkter, mötets öppnande, fastställande av röstlängd och dagordning och frågan om mötets behöriga utlysande (alltså att kallelse har publicerats i tid enligt stadgarna). Sedan ska det väljas mötesfunktionärer som mötesordförande, sekreterare och rösträknare. De senare brukar också vara de som justerar protokollet efter mötet för att garantera att det som står i protokollet också är det som faktiskt har beslutats. Här går det jättebra att föreslå egna kandidater om man vill och finner det påkallat.

Efter detta brukar det vara dags för tillbakablick över det gångna året, det kan handla om presentation av verksamhetsberättelse och ekonomi. Här går det ofta bra att ställa frågor, men det brukar inte vara möjligt att göra ändringar i dokumenten om inte någonting är uppenbart felaktigt. I samband med detta brukar man också presentera revisionsberättelsen och besluta om ansvarsfrihet för styrelsen.

Sedan går man ofta in på förslag som har väckts från styrelsen (propositioner) eller medlemmar (motioner). Här brukar man behandla ett ärende i taget, och man låter ofta den som har lämnat in frågan presentera sitt förslag.

Den som är mötesordförande brukar när ett förslag har presenterats fråga om det finns någon som önskar yttra sig i frågan. Om man vill det så räcker man upp handen högt och tydligt. I större lokaler måste man kanske vänta på att någon kommer ut med en mikrofon, eller så får man gå fram till talarstolen. I mindre församlingar brukar man kunna prata helt vanligt. Om man håller med motionären eller styrelsen kan man argumentera för detta och yrka bifall till förslaget, om man inte håller med yrkar man avslag. Man kan också lägga förslag som kompletterar det ursprungliga eller förbättrar det på olika sätt. Tänk dock på att man inte kan väcka förslag som inte är beredda innan mötet, så om det finns en motion om att klubben ska byta namn kan man inte slänga in ett förslag om att man också ska byta klubbfärger i samma diskussion. 

När olika argument har presenterats frågar ordföranden om mötet är redo att gå till beslut. Sedan redogör ordföranden för de olika förslag som har kommit fram (ordföranden blir väldigt glad om ni lämnar in era förslag skriftligen, det blir mycket lättare att hålla reda på dem då) och förklarar hur omröstningen kommer att gå till. Ofta försöker man ställa två förslag mot varandra för att se vilket som får flest röster. Det finns en del mer komplicerade situationer med många förslag i samma fråga, men det hoppas jag att ni slipper på ert första årsmöte.

När man röstar brukar ordföranden fråga om det är mötets mening att bifalla förslag A. Håller man med om detta ropar man JA. Man ropar alltid JA, och aldrig NEJ. Tänk på det! För i nästa steg frågar ordföranden om det är mötets mening att antingen bifalla förslag B som är motförslag till A, eller om det inte finns något motförslag frågar hen om man vill avslå förslag A. Vill man det så ropar man JA då. Svårare är det inte. Mötesordföranden försöker sedan avgöra vilket förslag som har fått flest röster, och meddelar detta. Om man inte håller med ordföranden eller tycker att det verkar väldigt jämnt kan man begära VOTERING. Då brukar man göra samma procedur igen, men istället för att ropa JA så håller man upp sitt röstkort i luften, högt och tydligt och tar inte ner det förrän ordföranden säger till. Sedan säger ordföranden vilket förslag som fått flest röster. Om man fortfarande inte håller med begär man RÖSTRÄKNING. Då kommer rösträknarna fram, och så gör man samma sak igen, men håller korten uppe till rösträknarna har hunnit räkna alla röster och ordföranden säger till. Ta inte ner korten innan det är helt klart, om rösträknarna får olika siffror måste man räkna om! Efter detta är det förhoppningsvis klart. I så gott som alla föreningar går alla beslut till på detta vis, förutom personval som brukar vara nästa punkter på dagordningen.

Vid val så presenterar valberedningen sitt förslag, och medlemmarna kan presentera sina motförslag, komma med frågor till kandidaterna och så vidare. Sedan kan man plädera (tala för) den eller de kandidater man stöder. Tänk här på att presentera din kandidats kvaliteter och goda egenskaper, och INTE prata illa om andra föreslagna. Motpläderingar leder ofta till en väldigt tråkig stämning på mötet och bör undvikas. Och din kandidat ska ju bli vald för att den är så väldigt bra, och inte för att de andra är dåliga. När alla förslag och pläderingar är klara går man till beslut. Här kan man rösta på samma sätt som tidigare, men man kan också om man vill begära SLUTEN OMRÖSTNING. Detta sker endast vid personval, och innebär att man får kryssa för eller skriva upp vilka kandidater man vill rösta på och sedan lämna in sin valsedel till rösträknarna. Det räcker att en medlem begär sluten omröstning så blir det så, och känner man sig obekväm med att rösta öppet ska man absolut begära sluten, men gör det inte i onödan, det tar lång tid och drar ut på mötet ytterligare.

Rösträknarna räknar sedan rösterna, och valresultatet meddelas.

Efter valen är det ofta bara punkten Övriga frågor kvar. Här kan man ställa frågor till styrelsen och ta upp ärenden som inte har tagits upp tidigare. Tänk på att mötet inte kan fatta några beslut i övriga frågor, utan bara diskutera och komma med rekommendationer.

När detta är klart så är mötet slut. Man brukar tacka av avgående ledamöter i styrelsen och sedan går man hem, till puben för att diskutera igenom mötet eller iväg till sin tifo-lokal för att jobba med tifot till premiären. Vi ses då.

Text: Daniel Torbjörnsson
Bild: Joakim Hall