ASK kommenterar Förvaltningsrättens dom
Den 18 januari 2022 meddelade Förvaltningsrätten i Stockholm dom i mål 30010–21, avseende AIK Fotbolls (för enkelhetens skull kommer vi benämna AIK Fotboll som endast ”AIK” i resten av texten) överklagande av Polismyndighetens beslut om tillämpning av ordningslagen inför matchen mellan AIK och Djurgårdens IF den 3 oktober 2021. Förvaltningsrätten avslog AIK:s överklagande. Nedan följer en kortare redogörelse för skälen till domen och vad det innebär för AIK och andra fotbollsarrangörer.
AIK:s överklagande
Inför derbymatchen 3 oktober 2021 hade AIK ansökt om tillstånd för att anordna en offentlig tillställning. Detta är något som AIK gör inför varje match. Enligt ordningslagen är en fotbollsmatch med publik just en offentlig tillställning.
Ansökan beviljades, men det var förenat med olika villkor. Ett av villkoren var att publiken på Norra Ståplats skulle reduceras med 3 000 åskådare. Det var också detta som var huvudsaken i målet i Förvaltningsrätten. AIK yrkade i första hand att villkoret skulle upphävas, i andra hand att villkoret skulle ändras så att den totala kapaciteten på Norra Ståplats uppgick till 5 500 åskådare. AIK anförde bland annat att villkoret från Polismyndighetens sida inte var tillräckligt motiverat, eftersom myndigheten inte på ett tydligt sätt hade förklarat hur AIK som arrangör skulle agera för att undvika villkorskravet.
Vidare menade AIK att det huvudsakliga syftet med villkoret, att anställd säkerhetspersonal och polis ska kunna ingripa mot ordningsstörningar på ståplatsläktaren, inte kunde uppfyllas med hjälp av villkoret – det enda sättet som det syftet kan uppfyllas på är genom att reducera kapaciteten till noll åskådare på Norra Ståplats. Syftet med åtgärden var därför varken skäligen påkallat, eller stod i proportion till dess inverkan.
Polismyndigheten å sin sida hänvisade huvudsakligen till att det tidigare förekommit ordningsstörningar på läktarna, att åtgärderna vidtagna från AIK:s sida i samband med dessa ordningsstörningar inte varit tillräckliga samt att villkoret inte var oproportionerligt ingripande för AIK som arrangör.
Förvaltningsrättens dom
Frågan som Förvaltningsrätten hade att bedöma var om minskad publik var nödvändigt för att upprätthålla ordning och säkerhet på derbymatchen. Utgångspunkten för Förvaltningsrättens bedömning var om villkorets art och innehåll var skäligen påkallat – något som kan intolkas blev ”knäckfrågan” i målet baserat på hur rätten motiverade sitt beslut. De villkor Polismyndigheten beslutar för att en offentlig tillställning ska få genomföras får nämligen inte framstå som onödigt belastande eller innebära ett obefogat intrång i rätten att anordna en sådan. Förvaltningsrättens bedömning landande i att villkoret var skäligen påkallat, med hänsyn till den ordning och säkerhet som rådde under matcherna AIK – BK Häcken (22 augusti 2021), AIK – Örebro SK (28 augusti 2021) samt AIK – IFK Göteborg (20 september 2021).
Syftet med villkoren var att det skulle bli lättare för anställd personal och polis att ingripa på ståplatsläktaren vid behov. Det faktum att liknande villkor meddelats tidigare, men inte haft avsevärd effekt på ordningsläget eller uppnått det syfte som villkoren var uppställda för - bedömde inte Förvaltningsrätten förändrande den bedömningen.
Förvaltningsrätten hänvisar i domen till att matcher till sin natur skiljer sig från gång till gång och att det därför inte är omotiverat att vidta liknande villkor till nästa match. Bara för att villkoren inte gav avsedd effekt den förra gången, innebär det inte att de inte kan fungera nästa gång. Förvaltningsrätten kunde heller inte bedöma att villkoret inneburit onyttiga förluster för AIK eftersom den totala publikkapaciteten på arenan inte hade minskats och åskådare kunde omplaceras till andra sektioner. Det ifrågasatta villkoret var alltså riktigt och överklagandet avslogs.
Konsekvenser av domen
Nå, nu när domen är någorlunda redogjord för – vad innebär detta utöver att AIK ”förlorade” i sak? Förvaltningsrättens bedömning är rent objektivt inte i sig särskilt kontroversiell. Problemet ligger inte i bedömningen, utan snarare i vad som föregått överklagandet. Polismyndigheten har kunnat presentera material som hänvisar till att det förekommit ordningsstörningar under tidigare arrangemang – därför är villkoret skäligen påkallat.
Vad som emellertid gör domen intressant är att den på ett hårresande sätt beskriver det omöjliga i att bedriva arrangörsverksamhet. AIK kan inte, genom att vidta egna säkerhetsåtgärder, undvika villkor som kräver att antalet tillåtna åskådare minskas. Så länge som det förekommer ordningsstörningar på Norra Ståplats, så kommer kapacitetsvillkoret användas. Det spelar ingen roll att villkoret tidigare inte har varit förenat med framgång – AIK:s egna åtgärder kommer alltid förbli otillräckliga och resultatet blir kapacitetsneddragningar.
En matcharrangör måste uppenbarligen uppfinna hjulet på nytt för att kunna undkomma vissa inskränkningar. Villkorsbestämningen från Polismyndighetens sida är för snävt inriktade på problemidentifiering och ”snabba lösningar”, för om man minskar antalet åskådare på ståplats så försvinner upphovsmakarna till ordningsstörningarna och med dem problemet? Väl?
Allmänna Supporterklubbens analys av domen
Det är tydligt att tröskeln för vad som är skäligen påkallat är för lågt ställd, i synnerhet beträffande ett fall som detta då en och samma arrangör utför likadana arrangemang under kontinuerliga tidsperioder.
Med hänsyn till den verksamhet AIK bedriver finns det möjlighet att noggrant och på längre sikt se över vilka åtgärder som är framgångsrika och vilka krav man kan ställa på varandra – en möjlighet som i dagsläget försummas. Polismyndigheten och Förvaltningsrätten medger förvisso att publikneddragningar innebär olägenheter för AIK som arrangör, men dessa olägenheter är inte tillräckligt missgynnande för att åtgärden skall anses oproportionerlig. Det blir ett ”Moment-22”. Problem existerar – verkningslös inskränkande åtgärd vidtas – problemet kvarstår – problemet existerar – verkningslös inskränkande åtgärd vidtas.
Förvaltningsrättens dom belyser den (parodiska) problematik som har uppstått i relationen mellan myndighet och arrangör, när samarbete och dialog historiskt lämnats ute i kylan. Resultatet är att Polismyndigheten fortsatt tillåts arbeta på samma sätt även om deras åtgärder är bevisat kontraproduktiva.
Allmänna Supporterklubben är en fristående supporterförening till AIK.