Röster om supporterskap och Allmänna supporterklubben

Vad betyder det att vara AIK:are och att vara en del av den svenska supporterkulturen? Vi har pratat med tre medlemmar i Allmänna Supporterklubben (ASK) för att få en syn på supporterskap, gemenskapen i ASK och hur de ser på framtiden för supporterkulturen.

Lars supporterliv inom AIK har varit mångsidigt. Från början var han en hängiven hockeysupporter. Dels för att ishockeyn var stor på 80-talet, dels eftersom han växte upp i Nacka, vilket gjorde att avståndet till Hovet var kortare än till Råsunda. Det var först sedan han blev Solnabo och hans fru föreslog årskort för 20 år sen som fotbollen sakta började ta över. Utöver det har han varit ungdomstränare och är nu styrelsemedlem i AIK Framtid FK. Emil å andra sidan växte upp med AIK genom sin pappa som varit AIK:are sedan tidigt 70-tal. Att hans bästa vän och dennes pappa också höll på AIK gjorde valet självklart. Emma blev också AIK:are på grund av sina föräldrar, dock som en rebellisk handling då den ena var djurgårdare och den andra hammarbyare. Det var först när hennes mammas nya partner, en AIK:are, tog med henne på en match som hon verkligen fastnade. De gick mest på hockey, och hon älskade känslan av att vara på Hovet. Det blev snabbt en plats där hon trivdes, och från den stunden var hon AIK:are.

Supporterskapet ger minnen för livet

Som AIK:are finns det många starka minnen att välja mellan men för Lars sticker två minnen ut lite extra. Guldet i Kalmar 2018, där han stormade planen med sin fru och vänner efter slutsignalen, är svårslaget. En annan favorit var matchen mot Maribor i CL-kvalet 2019, då Nationalarenan kokade och AIK gjorde 3–1 i förlängningen. Även om Maribor gick vidare på fler bortamål är det en match han aldrig glömmer. Emil minns sitt första derby utan föräldrar, resan från Örebro till Sundbyberg och den mäktiga inramningen med bengaler på Råsunda. Emma minns en bortamatch i Almtuna där hon och hennes bror, i tidiga tonåren, stod längst ner när AIK gjorde mål. Publiken rusade mot plexiglaset, och de blev i princip mosade i firandet - men lika snabbt blev de omhändertagna -“det var en så sjuk känsla när man var så liten men alla var också så snälla och fluffade till oss efteråt”.

ASK – En stark gemenskap

Gemenskapen i ASK betyder mycket för alla tre. Emil beskriver den som öppen och välkomnande, där alla är välkomna oavsett bakgrund. Han hänger i lokalen inför nästan varje match och har hittat flera nya vänner där. "I lokalen hänger tjejer som killar i blandade åldrar, vilket skapar en trivsam miljö där alla kan känna sig hemma." Emma lyfter att hon fått vänner för livet och en "extrafamilj". Lars erkänner att han inte varit med på så många ASK-resor utan gick med för att stödja organisationen men att han ser fram emot att bli mer aktiv.

För den som funderar på att gå med i ASK beskriver Emil tre skäl: gemenskapen, möjligheten att komma närmare AIK genom organiserade evenemang och medlemsmöten, samt den starka roll ASK spelar som länk mellan supportrar och klubben. Att bli medlem är en självklarhet, enligt Lars: ”Sluta fundera och gå med på studs!” Emma betonar att ingen förstår den gemenskap som finns förrän de upplevt den, och hon uppmanar tveksamma att bara testa: ”Gå med!".

Den svenska supporterkulturen har utvecklats mycket under de senaste åren. Lars ser positivt på att fler inser hur unik den svenska supporterkulturen är och hur viktig 51%-regeln är för att bevara den. Emil lyfter att läktaren idag känns tryggare och mer inkluderande än någonsin tidigare, med fler tjejer och en större mångfald. Emma håller med och påpekar att ASK sticker ut jämfört med andra supportergrupper genom sin välkomnande atmosfär. Samtidigt varnar Lars för att det inte ska tas för givet: "Jag minns matcherna på Råsunda under 90-talet, då kunde man räkna deltagare i hundratal snarare än tusental. Det har gått fort att komma hit och det kan vända lika fort.".

I supporterkulturen finns något för alla

Om fem år hoppas Emil att ASK har minst 10 000 medlemmar och att det finns en tydligare supporterkultur kring AIK:s andra sektioner som innebandy och handboll.

Emma hoppas också på fler fungerande grupper för alla AIK-sektioner och fler evenemang för medlemmar. Lars skämtar att "100% tillväxt per år är väl rimligt?" Men oavsett siffror är alla eniga om att engagemanget är nyckeln till fortsatt utveckling. Ju fler som engagerar sig, desto bättre blir supporterkulturen.

Emma avslutar med en viktig insikt: "Jag önskar att fler förstod att ett supporterskap kan vara mer än att måla tifon och skrika på match. Det finns alltid något att göra för sitt lag om man har lust och ork. Oavsett intressen och förutsättningar."